| I november höll han ett uppmärksammat föredrag kring detta i samarbete med Uppsala kommun. Seminariet hette Fokus Uppsala och alla aktörer inom samhällsbyggande var inbjudna. Claes är också en av två huvudförfattare till rapporten ”Den goda staden – Funktionsblandade stadskvarter”, som publicerades nyligen. Rapporten beskriver hur man får handel, service och tjänster att fungera i nyplanerade bostadsområden genom bostadsstråk med levande och ”berikande gatuplansverksamheter” (BGV). Rapportserien görs i samarbete mellan Trafikverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting samt Jönköpings, Norrköpings och Uppsala kommuner. Om man har rest över halva jorden innan man gått ut gymnasiet, varför ska man nöja sig med att behöva resa för att handla? – Vi kan förvänta oss ganska radikala förändringar, berättar Claes. Morgondagens kravställare, dvs de som är födda mellan 1980 och början av 2000-talet kommer med helt andra värderingar och helt andra krav än dem vi ser i dag. Om man har rest runt halva jorden innan man gått ut gymnasiet, varför ska man nöja sig med att behöva resa till externa köpcentra för att handla? Han menar också att samhället blir mer och mer urbant även om it-utvecklingen gör att fler och fler kan jobba hemifrån. Den nya generationen är också mån om att satsa på sitt eget välbefinnande och tid är en bristvara. Fler och fler jobbar hemifrån och en del jobbar på flera företag med en kvartstjänst här och en halvtid där. Det kräver en levande boendemiljö med bra närservice som underlättar alla vardagens behov. Service dygnets alla timmar med berikande gatuplansverksamheter – ”Millennietalisterna” kommer att kräva service i stort sett dygnet runt. Vi ser redan en trend att man handlar sin matkasse via internet. Men man kommer också att kräva närhet till både dagligvaruhandel och annan service som rekreation, nöjen och socialt liv med bra mötesplatser. Säkert kommer vi också att få se fler och fler bilpooler. På sätt och vis kommer vi att få uppleva ABC-stadens återtåg, med ett mer stadsmässigt utförande i varje område, säger Claes Bergholm. För att möta dessa behov måste man skapa bostadsstråk med levande och ”BERIKANDE GATUPLANSVERKSAMHETER”. Det kan t ex vara handel, gym, föreningslokaler, gallerier och restauranger som gör att det är rörelse i fönstren i gatuplanet dygnets alla timmar. Ett bageri kanske öppnar tidigt på morgonen och sedan tar andra aktiviteter vid på dagen och kvällen. Det skapar också en trygg miljö för de boende i området, man slipper gå i mörka gränder. – För att få det att fungera, gäller det att ta vara på människors rörelsemönster och se vad man kan göra på deras väg, få olika utbud att sammanfalla och hitta synergier, menar Claes. Man behöver också planera den här typen av bostadsområden nära stora flöden som t ex tågstationer och vägar, hitta naturliga mötesplatser och koppla ihop med angränsande strukturer. Det är många parter att ta hänsyn till för att det ska fungera och det krävs nya tänkesätt när man planerar. Det gäller att ”gifta ihop” rätt verksamheter Ett exempel där NIRAS jobbar med detta är Varvstaden i Malmö. Där handlar det om att lyfta blicken och ha koll på vilka olika aktörer som finns i närområdet och ”gifta ihop” rätt verksamheter. – I Den Goda Stadens senaste rapport har vi utarbetat en checklista till stöd för dem som planerar, där man kan se hur man skapar samarbete mellan konsumenter, hyresgäster, planerare, fastighetsägare, staden m fl intressenter. Ett samarbete ger många fördelar genom att man får till en dialog innan man börjar bygga. Det är annars lätt att man enbart tänker gestaltning och ”glömmer bort” att få med alla berörda i planeringen, berättar Claes. Det finns också parter som kan vara osäkra på den här typen av investeringar av rädsla för att få för dålig lönsamhet. Här kan en 3D-indelning av fastigheter vara en möjlig väg, där kommunen eller annan part köper fastigheternas gatuplansdel för att hyra ut eller sälja vidare när marknaden stabiliserats. Temastråk eller områdesprofilering En annan trend är att lyfta fram olika områden genom att profilera dem eller göra temastråk. Claes menar att man kan skapa kluster på olika platser, gator och torg för att höja identiteten för olika typer av verksamheter. – På en gata kan man t ex ha företag inom media, it, teknik och elektronik samtidigt som man korsbefruktar med konst och kultur som passar in. En annan gata kan profilera verksamheter inom lifestyle med mode, inredning, konst, smycken, skor och samtidigt ge plats för en konsthall, restauranger och caféer. Med tydliga identiteter på stråken, stärker man människors medvetenhet om utbudet. Uppdaterad: 2011-01-14 |