eDNA

Alla organismer lämnar spår i form av DNA-fragment som sprids i omgivningen och dessa går att extrahera och analysera. Genom provtagning av vatten, jord, sediment, eller luft kan vi ta reda på vilka arter som finns i miljö. Tekniken kallas miljö-DNA eller eDNA (från engelskans environmental DNA) och är numera en väletablerad inventeringsmetodik.

NIRAS har erfarenhet från cirka 100 projekt i Sverige där vi inventerat en stor variation av organismer, inklusive däggdjur, fisk, fågel, kräftor, musslor, groddjur och mikroorganismer utifrån vattenprover tagna i sjöar, våtmarker, vattendrag och till havs.

Resultaten från studierna av exempelvis fisksamhällen visar en artrikedom som inte kan fångas med traditionella inventeringsmetoder så som nätprovfisken eller elfiske. För andra organismgrupper som groddjur är eDNA minst lika effektivts som okulära eller akustiska undersökningar. Andra applikationer där eDNA har uppenbara fördelar mot traditionella metoder är spårning av invasiva arter och kvantifiering av biodiversitets exempelvis för mikroorganismer eller ryggradsdjur. Tillförlitligheten på eDNA är alltså mycket god och detektionsgraden är betydligt högre än i konventionella metoder.

Utvecklingen inom fältet går mycket snabbt och vi deltar aktivt i forskningen och utvecklar metoder tillsammans med några av de andra ledande internationella aktörerna inom fältet. Bland annat har vi bidragit till utvecklingen av metoder för att spåra föroreningskällor i dricksvatten via analyser av genetiska regioner hos E. coli bakterier och kartläggning av fisklek.