När det byggs skolor glömmer vi att se kvaliteten hos de befintliga skolorna. Man kan ofta jämföra gamla skolor med gedigna patriciervillor som man har låtit förfalla – både vad gäller funktion och underhåll – men som samtidigt rymmer hög byggnadsmässig kvalitet som man kan ta vara på.
Med utgångspunkt i nya former för lärande – de tre huvudmålen i den danska grundskolan är att förmedla ämneskunskaper, social kompetens och företagsamhet – ser vi ofta på ramarna, det befintliga byggnadsbeståndet, med ett visst missmod.
De befintliga ramarna utmanas ofta av behovet att införa nya inlärningsformer, ett stort fokus på ett optimalt inomhusklimat samt effektivisering genom att skapa en mer effektiv skolstruktur, vilket vanligtvis utgår från större skolor. Med utgångspunkt i detta ser vi ofta att man blir inspirerad att lämna det gamla och bygga nytt: en ny, modern och effektiv skola som med rymd och inomhusklimat stöder moderna inlärningsformer. Men får vi då det vi drömmer om?
Bra inomhusklimat på bekostnad av en stabil konstruktion
När vi bygger nytt idag utgår vi ifrån ett bättre inomhusklimat och även en byggnad med lägre energiförbrukning – men det är på bekostnad av robusthet och rymd. Med ekonomin och tiden i åtanke bygger vi gärna i material som är lätta, ofta mindre robusta, men snabba att hantera som till exempel gips, aluminium, byggplattor och liknande.
Dessa ”snabba” material ersätter de tidigare robusta byggmaterialen och byggkomponenterna men kräver ofta ett större löpande underhåll. Inomhusklimatet i det nya huset styr och reglerar vi med komplicerade och ofta snillrika system som, om de inte byggs mycket noga, ger grå hår avseende driften i många år framöver.
Innan vi lämnar det gamla och bygger nytt borde vi överväga om det i själva verket finns ett tillräckligt värde i våra befintliga byggnader för att renovera dem istället för att bygga nytt.
Om man nu får en bättre, mer rymlig och gedigen skolbyggnad genom att renovera en gammal skola, får en renovering då inte kosta lika mycket som att uppföra en ny byggnad där inomhusklimatet är mycket bra men där man alltid har kompromissat med kvaliteten?
Jag tror att man ofta kan få en bättre balans mellan de gamla dygderna – rymlighet och robusthet – och ett optimalt inomhusklimat genom omsorgsfull renovering. Men det kräver att man lägger så stor vikt vid det befintliga att man är beredd att skapa utrymme för kabelförläggning och har ett öga för var man kan lägga till nya, mindre tillbyggnader som kan täcka nya behov man inte får in i det gamla.
Dyvekeskolen: Rymliga och gedigna klassrum. Foto: KANT arkitekter.
Dyvekeskolen
Ett bra exempel på en gammal skola som man har renoverat är Dyvekeskolen i Danmark.
Skolan byggdes mellan 1968 och 1972 och har byggts om och till 1998–2000. Skolan totalrenoverades 2013–2014 och framstår som ett modernt centrum för undervisning. Alla klassrum har renoverats, kontorsflygel och lärarrum har byggts om och de praktiska och estetiska ämnena har fått nya lokaler. Skolgården och andra utomhusytor har inrättats för lek och rörelse.
Dyvekeskolen omges av grönområden och är uppbyggd kring tre atriumgårdar. Alla klassrum har utsikt över grönområden, antingen mot en av atriumgårdarna eller mot de gröna ytor som omger skolan.
Alla undervisningslokaler är stora och ljusa, och alla vetter mot grönområden eller trädgårdar. Ett standardklassrum är på cirka 64 kvadratmeter.
Skapa mervärde genom att renovera
Det är tre saker du måste tänka på innan du beslutar dig för att riva och bygga nytt eller istället renovera den befintliga skolan:
- Är den grundläggande byggkvaliteten hög?
- Finns det rymliga lokaler som ger ökat värde genom renovering och uppdatering?
- Kan man få in framtidens behov när man renoverar och gör tillbyggnader?
Om du svarar ja på alla dessa tre punkter kan du inte beställa en ny skola med dessa egenskaper inom en modern budgetram vid nybyggnation.
Om den grundläggande kvaliteten på den befintliga skolan är hög kan man genom att renovera få ett alternativ till en nybyggd skola där kombinationen av robusthet, större rymd och ett modernt inomhusklimat är bättre än vad man kan skapa inom den ekonomiska ramen vid nybyggnation.
En cirkulär åtgärd förenad med stolthet
När det gäller hållbarhet kan vi se det befintliga byggnadsbeståndet som en redan byggd resurs och cirkeln sluts om den kan återanvändas. Dessutom ser vi inte bara på våra befintliga byggnader som en resurs avseende materialet utan också som en stolthet eftersom de är byggda med god kvalitet och utgör en grund för framtida byggande.
Dyvekeskolen: De befintliga ytorna kompletteras med nya funktioner och dagsljus. Foto: KANT arkitekter.