3D-stadsmodeller

Hur kan bebyggelsen placeras? Hur mycket kan byggas? Antal våningar? Skuggor? Hur stor blir efterfrågan på parkeringsplatser?

Konfliktsökning i realtid i 3D

NIRAS har infört nya digitala verktyg i planeringsprocesserna som kan användas för att jämföra och bedöma olika bygg- och anläggningsförslag. Information från t.ex. BBR, tematiska kartlager och vägbyggnadslinjer eller andra restriktioner kombineras i en integrerad process med intuitiva 3D-modelleringsverktyg som direkt visar om det finns några brott mot byggreglerna och även beräknar nyckeltal för de olika scenarierna.

Nyckeltal

Snabberäkningar av nyckeltal för de olika scenarierna – t.ex. total golvyta, parkeringsyta i förhållande till normtal eller uppfyllande av kraven på grönområden. Genom att komplettera nyckeltalen med priser kan man visa de första grova uppskattningarna av några av de ekonomiska konsekvenserna av olika scenarier. Nyckeltalen kan också exporteras till Excel eller andra verktyg, där de t.ex. kan ingå i BI-analyser och beslutsstöd.

Medborgarmedverkan

Det är en del av vad NIRAS arbetar med i digitaliseringen av planeringsprocesserna tillsammans med kommunerna, där vår gedigna kunskap om 3D-stadsmodeller ingår i alla faser av planeringen, även när det gäller medborgarmedverkan.

Konkreta erfarenheter från medborgarmöten där vi har använt parametrisk modellering visar att 3D-stadsmodeller passar utmärkt för kommunikation och dialog med medborgarna om utvecklingen av våra städer. Exempelvis användes parametrisk modellering i en workshop i Næstved om omvandlingen av en gammal fabriksanläggning till ett nytt hållbart rekreations- och bostadsområde i Glumsø.

3D-stadsmodeller online med OpenCities Planner

Vill du utforska nya sätt att engagera medborgare och andra intressenter i debatten om stadsutvecklingen och planeringen av öppna ytor? Behöver du kunna bedöma projekt från byggherrar, utvecklare eller andra i en digital modell av verkligheten?

Då kan den virtuella 3D-plattformen OpenCities Planner vara en effektiv lösning.

Planer och projekt visualiseras i en 3D-modell av den befintliga miljön och användarna kan fritt navigera i en webbläsare till vilken plats som helst i modellen. Detta gör det möjligt för individen att se hur en framtida byggnad, en ny väg, nya master eller annat kommer att se ut från den valda platsen.

SketchUp-plugin för stadsplanering

NIRAS har lanserat en plugin för SketchUp: Modelur DK, som riktar sig till planerare och andra som arbetar med lokala planer och bebyggelseplaner. Verktyget är kopplat till plandata.dk och man kan därför se både lokala planer, delområden och byggtomter direkt i SketchUp för det område som planeraren arbetar med. Detta gäller både antagna lokala planer och utkast.

Med Modelur DK kan du skissa och kontrollera t.ex. tomtkvot, antal våningar, byggnadshöjder, total golvyta och behovet av parkeringsplatser i 3D. Allt är parameterstyrt och intuitivt att arbeta med.

Fastighetsutveckling

Parametrisk modellering är inte bara relevant för kommunala planeringsprocesser utan även för fastighetsutveckling inom den privata sektorn. Med de digitala 3D-verktygen och kopplingen till planerings- och byggnadsinformation från plandata.dk respektive BBR kan fastighetsägare, deras konsulter eller andra som vill bedöma möjligheterna inom ett område snabbt och intuitivt testa olika scenarier som kan ingå i kommande affärsprocesser.

3D-stadsmodellers detaljnivå

I allmänhet tar vi fram 3D-stadsmodeller på två olika sätt: Fotogrammetriskt, där modellen baseras på en specifikation (”produktdeklaration”) och halvautomatiskt, där det inte går att garantera geometrisk noggrannhet. De två modelltyperna är båda relaterade till auktoritativa data och de kan också kombineras så att det dels finns områden med hög detaljrikedom, dels områden med mindre noggrannhet i takformerna. Många av de kommuner vi arbetar för har just en kombination av de två modellerna.

Med de kombinerade modellerna är det för det första ekonomiskt möjligt att få fram 3D-modeller för hela kommunen. För det andra kan ”halvautomatiska” områden vid behov ersättas med detaljerade 3D-data. Det kan till exempel vara ett område i en mindre stadsdel som ska omvandlas eller utvecklas och man därför behöver utarbeta en lokal plan.

Det bör nämnas att de ”halvautomatiskt” producerade 3D-stadsmodellerna framställs utifrån punktmolnsdata från den nationella höjdmodellen som uppdateras med fem års mellanrum.

Det är mycket viktigt att ställa frågan: Vad ska 3D-modellen användas till?

Ska stadsmodellen användas för visualisering, för att bryta ny mark när det gäller medborgarmedverkan eller för att effektivisera arbetet med planer och projekt? Ska stadsmodellen användas tillsammans med så kallade ”auktoritativa data” (grundläggande uppgifter med väldefinierade, väldokumenterade och tydliga kvalitetsmål) eller något helt annat?